I GREVENS TID: PER BRAHE


”I grevens tid” är ett uttryck som används ibland då man menar att något hände i sista stund. Det är ändå inte så många som vet vad uttrycket egentligen betyder. Vem är denne ”greve”, och vilke n ”tid” talar man om?

För att få svar på denna fråga får vi förflytta oss några hundra år bakåt i tiden, närmare bestämt till november 1637. Då kom nämligen greve Per Brahe som generalguvernör till Finland och bosatte sig på Åbo slott. Brahe var född och uppvuxen i den västra rikshalvan. Vid den här tiden var det vanligt att sönerna i förmögna familjer reste utomlands för att studera, och det hade också Per Brahe gjort. Som ung besökte han Tyskland, Holland, Frankrike, Italien och England. År 1626 återvände Per Brahe till Sverige och anställdes som kammarherre åt kungen, Gustav II Adolf. Han ville först bli militär, men p.g.a. sjukdom blev han tvungen att satsa på en karriär inom det civila i stället. År 1630, då han bara var 28 år gammal, utnämndes han till riksråd. Två år tidigare hade han gift sig med Kristina Katarina Stenbock, som var släkt med kungen. Gustav II Adolf stupade år 1632 i det berömda slaget vid Lützen, och efter kungens död flyttades makten över till en förmyndarregering som bestod av de högsta ämbetsmännen i riket. Förmyndarregeringen gav Per Brahe i uppdrag att delta i fredsförhandlingarna i Tyskland. Rikskanslern, Axel Oxenstierna, var missnöjd med resultatet av förhandlingarna, och därför har man antagit att Per Brahe skickades till Finland som generalguvernör 1637. Detta betyder inte att Per Brahe själv såg uppdraget som ett straff – tvärtom trivdes han bra med sådana uppgifter där han själv fick bestämma, och i Finland kunde han arbeta självständigt.

Reformer och resor

Per Brahe kom att spela en viktig roll i Finland. Han var generalguvernör två gånger, den första gången i slutet av 1630-talet och den andra gången i början av 1650-talet. Under hans tid som generalguvernör skedde flera viktiga reformer i Finland som t.ex. fick sitt första universitet, Kungliga akademin i Åbo, ett eget postväsende och flera nya skolor. Dessutom grundades flera städer, och förvaltningen blev effektivare och bättre. Greven var mycket intresserad av att lära känna Finland. I det första brevet som han skickade till Stockholm efter att han kommit till Åbo skrev han att han tänkte ge sig iväg på en inspektionsresa till östra Finland genast det fanns så mycket snö att man kunde resa med släde. Den 20 januari lämnade han Åbo och reste österut via Tavastehus och Nyslott till Viborg, Kexholm, Nöteborg och Nyen. Nyen var en svensk fästning som fanns på den plats där S:t Petersburg finns i dag.

Genom att studera Per Brahes brev kan man få reda på vad han tyckte om det han såg under resan. Till exempel tyckte han att gatorna i Viborg var för krokiga, och därför bestämde han sig för att göra upp en ny stadsplan. På vägen tillbaka mot Åbo reste han via bl.a. Borgå, Karis och Ekenäs där han steg ombord på ett skepp som tog honom till Åbo. Greven reste inte ensam, utan med på resan fanns också hans hustru och flera tjänstemän och livvakter. Brahe skrev många brev till Stockholm i vilka han berättade om situationen i Finland. Han skrev t.ex. att han fick ta emot många klagomål från bönderna i Borgåtrakten. I sin anteckningsbok skrev han upp att han blev väl emottagen överallt, men att det fanns mycket som borde förbättras. En sådan sak var vägarna: många vägar var i dåligt skick, vilket greven förstås märkte under sina resor. Därför bestämde han att vägarna skulle förbättras.

Den här resan var den första i en lång rad av resor som Per Brahe gjorde under sin tid som generalguvernör – sammanlagt gjorde han tio resor och besökte många olika städer och mindre orter, bl.a. Björneborg, Tavastehus, Nyslott, Viborg, Borgå, Sibbo, Helsingfors, Helsinge och Karis. Han reste också österut och norrut: under sin fjärde resa reste han ända till ryska Karelen och fortsatte norrut via Kajaneborg, Uleåborg och söderut via Gamlakarleby, Nykarleby och Vasa.

Hösten 1639 reste Per Brahe tillsammans med sin hustru till Kastelholms slott på Åland. Där passade han på att delta i älgjakten. Grevens jakt var framgångsrik – han sköt två älgar, och skickade sedan en rapport till drottning Kristina i Stockholm. Det fanns nämligen noggranna bestämmelser om älgjakten, och Brahe hade inte haft tillstånd att skjuta någon älg. Därför var han tvungen att förklara sig (han påstod att den ena älgen varit väldigt gammal och den andra skadad). Drottningen förlät den olovliga jakten, och greven lyckades till och med få tillstånd att igen skjuta en älg då han senare besökte Åland.

Genom sina många resor fick Per Brahe bekanta sig med många olika delar av Finland, bl.a. de lite speciella förhållandena i de östra delarna av riket. Då han besökte Kexholms län ville han undersöka den ortodoxa befolkningens situation. Han hade fått höra att det fanns en hel del vidskeplighet i området, och dessutom hade den katolska tron börjat breda ut sig igen (det svenska riket hade varit katolskt fram till att Gustav Vasa lät genomföra reformationen). Per Brahe ville motarbeta den katolska tron med hjälp av de grekisk-ortodoxa prästerna, men de lutherska prästerna i området hade försvårat situationen genom att håna den ortodoxa tron. Då de lutherska prästerna dog ersattes de av präster som kom från Ryssland, och greven ville nu kontrollera att de här prästerna verkligen kunde den lutherska katekesen.

Genom att Per Brahe reste så mycket lärde han känna Finland bra. Bönderna vände sig till honom när de ville beklaga sig över något, och han hjälpte till med att lösa konflikter av olika slag. I sina rapporter till den svenska regeringen konstaterade han att det fanns stora möjligheter att utveckla Finland: det fanns mycket fisk och vilt i landet och dessutom möjlighet att bygga gruvor. Greven reste oftast på vintern eftersom det var lättare att röra sig i inlandet då. Han tillbringade inte en enda hel vinter på slottet i Åbo, vilket är lätt att förstå då man tänker på hur kallt det säkert var i den stora stenborgen.

Då Per Brahe utnämndes till drots (den högste ämbetsmannen i det svenska riket) blev han tvungen att lämna ifrån sig uppdraget som generalguvernör i Finland. Han hade ändå också i fortsättningen starka band till landet: år 1646 utnämnde drottning Kristina honom till kansler för akademin i Åbo. År 1648 blev Per Brahe på nytt generalguvernör. Under denna andra period fortsatte han resa runt i landet. Han grundade också flera städer, bl.a. Villmanstrand, Nyslott, Tavastehus och Kristinestad, Saloinen (Brahestad), Kajana och Kuopio. Brahe påverkade också de nya städernas utseende. Vid den här tiden började man bygga städerna enligt ett rutmönster, och Brahe förespråkade tidigt denna lösning. Stadsplanen i Kuopio ritade Brahe helt på egen hand.

Allt gick ändå inte som Per Brahe planerat, och han var besviken på att en del av hans idéer inte förverkligades. Dessutom avled hans hustru i Åbo 1650, och Per Brahe hade själv problem med sin hälsa. I september 1651 lämnade Per Brahe Finland för att aldrig mer återvända, trots att han levde ännu trettio år.

Minnet av Per Brahe

På 1800-talet, då man ville skapa ett finskt nationalmedvetande, började man intressera sig för greven och hans betydelse för Finland som nu hade övergått från att vara en integrerad del av det svenska riket till att bli ett autonomt storfurstendöme under Ryssland. För att skapa en nationell identitet var det viktigt att lyfta fram det förflutna, d.v.s. historien. För att hylla generalguvernören gavs skulptören Walter Runeberg i uppdrag att göra en staty av greven. Statyn avtäcktes högtidligt i maj 1888 på Domkyrkotorget i Åbo, och många åbobor och andra hade samlats för att få se verket.

Per Brahe har betraktats som en av de verkliga stormännen i Finlands historia, och i en del sammanhang har han t.o.m. kallats landsfader. På sockeln till statyn i Åbo kan vi läsa: ”IAGH WAR MED LANDETT OCH LANDETT MED MIG WÄÄL TILLFREDS”. Citatet stämmer inte helt med Brahes egna ord, men betydelsen är densamma. Det här är ändå inte hela sanningen – Brahe var inte alltid så nöjd med folket som man kan tro då man läser inskriptionen. Han klagade ibland över att bönderna var lata och drack för mycket. Han ansåg också att befolkningen i kusttrakterna var flitigare än de människor som bodde i inlandet där bl.a. lättja och vidskeplighet var vanligt. Brahe genomförde många viktiga reformer i Finland, som tidigare nämndes grundade han akademin i Åbo, många städer och inrättade ett postverk, men han såg också till att betalningen av skatter blev effektivare – han arbetade ju för den svenska kronan, som alltid behövde mer pengar. En annan sak som kronan behövde var soldater. Det här var inte särskilt lätt i de östra utkanterna av riket där många rymde för att inte behöva bli soldater. Därför införde greven ett nytt system i östra Finland. Systemet, som kallas ständigt knekthåll , gick ut på att bönderna själva utsåg soldater som bodde i s.k. soldattorp. På det här sättet blev det mycket lättare att mobilisera soldater, och dessutom förbättrades situationen för bönderna eftersom de visste vem som skulle tas ut till krigstjänst och inte själva behövde bli utskrivna. Rymningarna minskade därför kraftigt efter att knekthållet infördes.

Sammanfattningsvis kan man säga att greven säkert på många sätt var nöjd med folket i Finland och förhållandena här, men det fanns också mycket som måste förbättras.

Jennica Thylin
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

ett uttryck 5 ilmaus, ilmaisu
använda II käyttää
förflytta I sig siirtyä, muuttaa
bosätta IV (a-a) sig asettua asumaan
förmögen,-et,-na varakas
anställa II palkata
utnämna II nimittää
ett riksråd 5 valtakunnanneuvos
stupa I kaatua sodassa
förmyndarregering,-en holhoushallitus
en ämbetsman 5 virkamies
ett uppdrag 5 tehtävä
en fredsförhandling 2 rauhanneuvottelu
anta IV (o-a) olettaa
ett straff 5 rangaistus
tvärtom päinvastoin
ske III tapahtua
en förvaltnig,-en hallinto
en släde 2 reki
en fästning 2 linnoitus
få IV reda på saada selville
krokig,-t,-a mutkainen
ett klagomål 5 valitus
sammanlagt yhteensä
passa I på ottaa tilanteesta vaari
delta IV (o-a) i ngt ottaa osaa jhkn
en älgjakt,-en hirvenmetsästys f
ramgångsrik menestyksellinen
ett tillstånd 5 lupa
förklara I sig selitellä
olovlig luvaton
ett förhållande 4 olosuhde, suhde
vidskeplighet,-en taikausko
breda ut III sig levitä
håna I ivata
ersätta IV (a-a) korvata
beklaga I sig över ngt valittaa jsk 
konstatera I todeta
utveckla I kehittää vilt,-et metsänriista
en gruva 1 kaivos
en drots 2 drotsioikeuden hoitoa valvova korkea virkamies Pohjolassa
ett utseende 4 ulkonäkö
förespråka I puolustaa, puhua jonkin puolesta
vara IV besviken på ngt olla pettynyt jhk
förverkliga I toteuttaa
skapa I luoda
ett storfurstendöme suurruhtinaskunta
det förflutna menneisyys
avtäcka II paljastaa
betrakta I tarkkailla
en staty 3 patsas
en sockel 2 sokkeli, jalusta
vara IV tillfreds olla tyytyväinen
lat laiska
flitig ahkera
lättja, -n laiskuus
en skatt 3 vero(t)
rymma II karata
utse IV (å-e) valita
mobilisera I panna liikekannalle