Människorna, religionen och lagen

1500-talet var på många sätt en händelserik tid i det svenska rikets historia. Den gamla unionen mellan Sverige, Norge och Danmark upplöstes, Gustav Vasa blev kung över Sverige och gjorde riket till ett arvkungadöme, vilket betydde att man inte längre valde kung utan att den äldste sonen ärvde kronan efter sin far. Under andra hälften av århundradet inleddes den expansionspolitik som så småningom ledde fram till att Sverige blev en stormakt i Europa. Inom det religiösa livet var den viktigaste förändringen reformationen, som i Sverige var en lång process. Den innebar att Sverige övergick från den katolska tron till den protestantiska. Tidigare hade påven varit kyrkans överhuvud, men han ersattes nu av kungen som på det sättet också fick tillgång till kyrkans egendom. Detta passade Gustav Vasa bra. Då han blev kung 1523 var han nämligen i stort behov av pengar, och det var något som kyrkan och klostren hade mycket av. Han bestämde därför att kyrkan och klostren måste ge silver och egendom till kronan. Kyrkans makt minskade, medan kungens ökade. Biskoparna måste lämna ifrån sig sina slott och miste sin politiska makt.

Den lutherska läran spred sig från Stockholm till de övriga delarna av det svenska riket. I Finland blev det Mikael Agricola som genomförde reformationen. Han gjorde också en mycket viktig insats för det finska språket då han översatte Nya testamentet till finska. Reformationen innebar nämligen också att hela gudstjänsten skulle firas på folkspråket, inte på latin som under den katolska tiden.

De ”vanliga” människorna och religionen

Invånarna i det svenska riket påverkades på flera sätt av reformationen. Detta gällde förstås kyrkans män som förlorade mycket av sin makt, men också de ”vanliga” människorna som besökte gudstjänsterna runtom i riket. Tidigare hade bönerna lästs på latin, men nu skulle hela gudstjänsten hållas på folkets språk. Det här gjorde att det blev mycket lättare för folket att ta till sig det religiösa budskapet. Efter reformationen blev det också viktigt för kyrkan att motarbeta allt sådant som man förknippade med den katolska kyrkan, och dit hörde bl.a. helgonkult, trolldom och vidskepelse. I studenten Petrus Gyllenius dagbok från mitten av 1600-talet kan vi t.ex. läsa om hur magistraten lät placera ut en vakt vid den gamla källan i Kuppis i Åbo under midsommaren så att människorna inte skulle kunna utföra gamla ritualer som att tända eldar, dansa och offra pengar till källan.

Martin Luther hade skrivit en ”stor” och en ”liten” katekes, och den lilla katekesen skulle man lära sig utantill. Det var särskilt viktigt att kunna katekesen då man t.ex. skulle delta i nattvarden eller gifta sig. Kunskaperna testades då någon skulle få nattvarden första gången. Den här traditionen utvecklades senare till våra dagars skriftskola. I katekesen fanns böner som man läste hemma på morgonen och kvällen och i samband med måltiderna. I slutet av 1600-talet fick människorna också instruktioner om hur de skulle be för kungen och fosterlandet. I katekesen fanns också den så kallade hustavlan, där människorna delades in i tre grupper beroende på vilken uppgift de hade i samhället. Den första gruppen skulle undervisa människorna, den andra skulle sköta om försvaret och den tredje skulle producera allt det som behövdes i samhället. Till den sista gruppen hörde familjen som leddes av husbonden.

Under stormaktstiden blev kyrkan allt viktigare då staten ville sprida information och propaganda till undersåtarna, och den fungerade också som ett effektivt kontrollinstrument.

I Finland var det särskilt biskop Isaac Rothovius och hans efterföljare som genomförde reformarbetet. Syftet var att allt skulle vara organiserat på samma sätt i hela det svenska riket. Bl.a. delade man stora församlingar så att kyrkan som organisation skulle bli effektivare. Rothovius såg till att det ordnades regelbundna gudstjänster i församlingarna, att kristendomskunskapen och läskunnigheten ökade och att kyrkotukten blev strängare. Kyrkotukt betydde att kyrkan övervakade att människorna följde vissa regler. I reglerna stod t.ex. att man måste gå i kyrkan regelbundet, att man skulle lyda sina föräldrar och att man inte fick ha sexuella förbindelser utanför äktenskapet. De som bröt mot reglerna bestraffades, t.ex. genom att han eller hon måste stå på en särskild skamplats i kyrkan.

Det räckte inte bara med att komma till gudstjänsten, kyrkobesökarna måste också uppföra sig väl. En del av dem hade lång väg till kyrkan och blev därför tvungna att stiga upp tidigt på morgonen för att hinna fram i tid. Då var det lätt hänt att man somnade i kyrkbänken. För att förhindra detta utsågs en särskild person som hade i uppdrag att väcka den som somnat. Det var heller inte tillåtet att sitta och tala med de andra gudstjänstbesökarna, utan man skulle sitta tyst och stilla ända tills gudstjänsten var slut. Ibland blev det problem med ordningen p.g.a. att någon sålde brännvin utanför kyrkan, trots att det var förbjudet. En del brukade också gå ut för att se till sina hästar, vilket gjorde att det blev stökigt i kyrkan. I t.ex. Karis kyrka förbjöds gudstjänstdeltagarna därför att gå ut till hästarna under gudstjänsten. Det var också viktigt att alla följde den så kallade bänkordningen och satt på rätt plats i kyrkan. Männen och kvinnorna satt på olika sidor om mittgången.

Att lära människorna läsa var en viktig uppgift för kyrkan. Det räckte inte bara med att lära sig katekesen utantill, utan det blev också allt viktigare att kunna läsa innantill och förstå det man läste. En del människor lärde sig läsa i hemmet, och en del undervisades av klockaren i församlingen. Det bildades också byskolor med lärare som reste runt och undervisade barn i flera olika byar. För att kontrollera att människorna kunde läsa ordnades så kallade läsförhör. Under läsförhöret antecknade prästen i en bok vem som kunde läsa och vem som inte kunde det. Till prästernas uppgift hörde också att skriva upp födda, vigda och döda. På så sätt blev det lättare att kontrollera befolkningen.

Den stränga lagen

I början av 1600-talet började man tillämpa den s.k. Mose lag. Det här betydde att man kunde dömas till väldigt hårda straff för bl.a. olika sexuella ”brott”, t.ex. om man hade sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Om två människor som båda var gifta (men inte med varandra) gjorde sig skyldiga till äktenskapsbrott tillsammans kunde de dömas till döden, men oftast fick de betala höga böter. De kunde också dömas till spöstraff eller skamstraff. Man bestraffades också om bara en av de skyldiga var gift och om två personer fick barn tillsammans utan att vara trolovade. Orsaken till att straffen var så hårda var att man ansåg att de skyldiga hade begått ett brott mot Gud, och om de inte dömdes trodde man att Gud skulle straffa alla människor med hungersnöd, krig eller pest.

Om vi vill ta reda på hur det kunde gå till då rätten utredde ett sedlighetsbrott kan vi läsa de domstolsprotokoll som finns bevarade från den här tiden. Ett ganska intressant exempel hittar vi t.ex. i rådstugurättens protokoll från Åbo den 16 februari år 1635. Den ogifta kvinnan Malin Mattsdotter, som arbetade som piga hos Johan Davensberg, hade fött ett barn och nu måste det redas ut vem som var barnets far. Malin påstod att Erik som var dräng hos Johan var far till barnet, men drängen sade att han var oskyldig: han hade aldrig haft något att göra med Malin. Malin fick då en allvarlig förmaning att berätta hur det verkligen hade gått till. Hon berättade då att husbonden Johan en gång kommit hem berusad och våldtagit henne. Rätten frågade Malin om hon inte hade ropat på hjälp. Malin svarade att hon varit ensam hemma med Johan, och att ingen hade hört om hon ropat. Hon erkände också att de legat med varandra en andra gång. Malin förklarade också att hon först skyllt på drängen för att skydda Johan, eller ”lindra faars sak der medh” (hon kallar sin husbonde för far).

Den 16 mars fanns Malin igen på plats i rådstugan. Hon tog då tillbaka det hon tidigare sagt. I stället påstod hon att den unge drängen Matts Knutsson var far till barnet, vilket Matts också erkände. Han sade också att han var villig att gifta sig med Malin. Den 4 april stod Malin igen inför rätten, och hon höll då fast vid sin berättelse. Två dagar senare förhördes hon på nytt. Hon hävdade fortfarande att hennes berättelse var sann. Därefter kallade man in Matts Knutsson som förhördes. Först höll han fast vid sin berättelse, men sedan sade han att det var möjligt att drängen Erik nog hade haft något att göra med Malin. Rätten påminde honom nu att han svurit att tala sanning, och han erkände då att han blivit lovad pengar för att ta på sig skulden. Vem som var far till barnet visste han ändå inte. Malin kallades på nytt till rätten och erkände då att fadern till barnet var husbonden Johan. Den 20 april gav rätten sin dom. Eftersom Johan inte kunnat neka till anklagelsen dömdes han enligt det tionde kapitlet i giftermålsbalken. Också Malin dömdes för hor.

Jennica Thylin
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

en religion 3 uskonto
en lag 2 laki
händelserik –t –a tapauksekas, monivaiheinen
en tid 3 aika
ett rike 4 valtakunta
en union 3 unioni, valtioliitto
upplösa II hajottaa, lakkauttaa, purkaa
kung över Sverige Ruotsin kuningas
ett arvkungadöme 4 perintökuningaskunta
betyda II merkitä, tarkoittaa
välja –er, valde, valt valita
utan vaan
ärva II periä
en hälft 3 puolikas, puoli, puolet
under andra hälften jälkipuoliskolla
ett århundrade 4 vuosisata
inleda II aloittaa
expansionspolitik –en laajentamispolitiikka
så småningom vähitellen
leda II till ngt johtaa jhk
en stormakt 3 suurvalta
den viktigaste förändringen tärkein muutos
inom det religiösa livet uskonnolliseen elämään liittyen
reformation –en uskonpuhdistus, reformaatio
en process 3 prosessi, tapahtumasarja
innebära IV (a –u) merkitä, tarkoittaa
övergå IV (i – å) från ngt till ngt siirtyä jstk jhk
katolsk –t –a katolinen
en tro –n usko
protestantisk –t –a protestanttinen
tidigare aikaisemmin
en påve 2 paavi
ett överhuvud 5 päämies, johtaja
han ersattes av kungen kuningas korvasi hänet
på det sättet sillä tavalla
få tillgång till ngt saada käyttöön jtk
en egendom 2 omaisuus
passa I ngn sopia jllk
nämligen nimittäin
vara i behov av pengar olla rahan tarpeessa
något som de hade mycket av jotakin mitä heillä oli runsaasti
ett kloster, klostret 5 luostari
bestämma II määrätä
silver silvret hopea, hopeat
till kronan tässä:valtiolle (kuninkaalle)
minska I vähentyä, pienentyä
medan kun taas, samalla kun
öka I lisääntyä
en biskop 2 piispa
lämna i ifrån sig luopua, jättää
ett slott 5 linna
mista II menettää
den lutherska läran luterilainen oppi
sprida IV (e – i) sig levitä
de övriga delarna av det svenska riket Ruotsin valtakunnan muut osat
genomföra II viedä läpi, toteuttaa
en insats 3 panos
översätta –er,-satte, -satt kääntää
Nya testamentet Uusi testamentti
en gudstjänst 3 jumalanpalvelus
fira I tässä: toimittaa, pitää
på folkspråket kansan kielellä
på latin latinaksi, latinan kielellä
vanlig –t –a tavallinen
en invånare 5 asukas
de påverkades av reformationen uskonpuhdistus vaikutti heihin
på flera sätt usealla tavalla
detta gällde kyrkans män tämä koski kirkon miehiä
förstås tietenkin
förlora I menettää
besöka II gudstjänster käydä jumalanpalveluksissa
runtom i riket ympäri valtakuntaa
en bön 3 rukous
hålla IV (ö – å) pitää
ta till sig tässä: ymmärtää, ottaa vastaan
ett budskap 5 sanoma
motarbeta I vastustaa, toimia vastaan
förknippa I med ngt yhdistää jhk
bl.a. (=bland annat) m.m. muun muassa
helgonkult –en pyhimyksenpalvonta
trolldom –en noituus, taikuus
vidskepelse –en –er taikausko
en student 3 ylioppilas
en dagbok 3 päiväkirja
från mitten av ngt jkn puolivälistä
t.ex. (=till exempel) esim. esimerkiksi
en magistrat 3 maistraatti
lät placera ut en vakt asetutti vartijan
en källa 1 lähde
Kuppis Kupittaa (kaupunginosa Turussa)
under midsommaren juhannuksena
utföra II gamla ritualer suorittaa vanhoja rituaaleja
tända II sytyttää
en eld 2 tuli
dansa I tanssia
offra I uhrata
en katekes katekismus
den lilla katekesen vähä-katekismus
lära II sig utantill oppia ulkoa
särskilt erityisen
delta IV(o – a) i ngt osallistua jhk
en nattvard –en 3 ehtoollinen
gifta II sig mennä naimisiin
en kunskap 3 tieto
testa I testata
första gången ensimmäistä kertaa
en tradition 3 traditio, perinne
utvecklas I kehittyä
senare myöhemmin
en skriftskola 1 rippikoulu
i samband med måltiderna aterioiden yhteydessä
i slutet av ngt jkn lopussa
en instruktion 3 ohje
be IV (a – e) för ngn rukoilla jkn puolesta
ett fosterland 3 isänmaa
så kallad niin kutsuttu
en hustavla 1 huoneentaulu
där tässä: jossa (sivulauseen alussa)
dela I in i grupper jakaa ryhmiin
beroende på ngt riippuen jstk
en uppgift 3 tehtävä
ett samhälle 4 yhteiskunta
en grupp 3 ryhmä
undervisa I opettaa
sköta Iiom ngt huolehtia jstk
ett försvar 5 puolustus
producera I tuottaa
behöva II tarvita
en familj 3 perhe
leda II johtaa
en husbonde –n, -bönder –na (talon) isäntä
allt viktigare yhä tärkeämpi
en stat 3 valtio
sprida IV (e – i) levittää
information -en tieto
propaganda –n propaganda
en undersåte 2 alamainen
fungera I toimia
effektiv –t –a tehokas
ett kontrollinstrument 5 tarkistusväline
en biskop 2 piispa
en efterföljare 5 seuraaja
genomföra II toteuttaa
ett reformarbete 4 uudistustyö
ett syfte 4 tarkoitus
organisera I järjestää, organisoida
på samma sätt samalla tavalla
en församling 2 seurakunta
se –r, såg, sett till huolehtia jstk
regelbund/en –et –na säännöllinen
kristendomskunskapen kristinoppi
läskunnighet –en lukutaito
kyrkotukt –en kirkkokuri
sträng –t –a ankara
övervaka I valvoa
följa II regler noudattaa sääntöjä
viss –t –a tietty
i reglerna stod säännöissä luki
lyda II totella
föräldrar –na vanhemmat
sexuella förbindelser seksuaalisia suhteita
utanför ulkopuolella
ett äktenskap 5 avioliitto
bryta IV (ö – u) mot regler rikkoa sääntöjä
bestraffa I rangaista
genom att göra ngt tekemällä jtk
en skamplats häpeäpaikka
räcka II riittää
inte bara ei ainoastaan
en kyrkobesökare 5 kirkossakävijä
uppföra II sig käyttäytyä
väl hyvin
en del av dem jotkut heistä
lång väg pitkä matka
bli tvung/en –et –na olla pakko, joutua
stiga IV (e – i) upp nousta ylös
hinna IV (a – u) fram ehtiä perille
i tid ajoissa
det var lätt hänt tapahtui helposti
somna I nukahtaa
en kyrkbänk 2 kirkon penkki
för att förhindra estääkseen
utse –r, -såg, -sett valita
ha i uppdrag olla tehtävänä
väcka II herättää
det var inte heller tillåtet ei ollut myöskään sallittua
utan vaan
tyst och stilla hiiren hiljaa
ända tills siihen saakka kunnes
det blev problem med ordningen tuli järjestysongelmia
p.g.a. =på grund av ngt jkn johdosta
sälja –er, sålde, sålt myydä
brännvin –et viina
trots att siitä huolimatta että
förbjud/en –et –na kielletty
bruka I olla tapana
se till pitää huolta, pitää silmällä
en häst 2 hevonen
stökig –t –a meluisa
Karis Karjaa
förbjuda IV (ö – u) kieltää
en deltagare 5 osallistuja
följa II noudattaa
en bänkordning 2 penkkijärjestys
sitta IV (a – u) istua
rätt - -a oikea
på olika sidor om mittgången eri puolilla keskikäytävää
en uppgift 3 tehtävä
inte bara – utan också ei ainoastaan – vaan myös
allt viktigare yhä tärkeämpää
läsa innantill lukea sisältä
undervisa I opettaa
klockaren i församlingen seurakunnan lukkari
bilda I muodostaa, kehittää, luoda
en byskola 1 kyläkoulu
en by 2 kylä
ordna I järjestää
ett läsförhör 5 lukukinkerit
anteckna I merkitä muistiin
skriva IV (e – i) upp kirjoittaa muistiin
fö/dd –tt –dda syntynyt
vig/d –t -da vihitty
dö/d –tt –da kuollut
befolkning –en väestö
tillämpa I soveltaa
den s.k. (den så kallade) niin kutsuttu
Mose lag Mooseksen laki
döma II tuomita
väldigt valtavan
ett straff 5 rangaistus
ett brott 5 rikos
sexuellt umgänge sukupuolinen kanssakäyminen
båda molemmat
gift - -a naimisissa oleva
med varandra toistensa kanssa
göra sig skyldig till ngt syyllistyä jhk
ett äktenskapsbrott 5 aviorikos
tillsammans yhdessä
döma till döden tuomita kuolemaan
betala höga böter maksaa isot sakot
spöstraff –et raipparangaistus
skamstraff –et häpeärangaistus
skyldig –t –a syyllinen
utan att vara olematta
trolov/ad –at –ade kihlattu
en orsak 3 till ngt syy jhk
anse –r –såg –sett olla jtkn mieltä, katsoa
begå (– r –gick –gått) ett brott tehdä rikos
Gud Jumala
hungersnöd –en nälänhätä
ett krig 5 sota
en pest 3 rutto
ta reda på ngt ottaa selvää jstk
gå till tapahtua
rätt –en oikeus
utreda II selvittää
ett sedlighetsbrott 5 siveellisyysrikos
ett domstolsprotokoll tuomioistuimen pöytäkirja
bevar/ad –at ade säilynyt
rådstugurätt –en raastuvanoikeus
ett protokoll 5 pöytäkirja
ogift - -a naimaton
en piga 1 piika
föda II synnyttää
påstå –r –stod –stått väittää
en dräng 2 renki
oskyldig –t –a syytön
aldrig ei koskaan
allvarlig –t –a vakava
en förmaning 2 kehotus
verkligen todella
en husbonde 3 (talon) isäntä
berus/ad –at –ade juopunut
våldta IV (o – a) raiskata
ropa I på hjälp huutaa apua
ensam –t –ma yksin
erkänna II tunnustaa
ligga IV (å – e) maata
förklara I selittää
skylla II på ngn syyttää jtk
skydda I suojella
lindra I lievittää
rådstuga –n raastupa
ta tillbaka perua
i stället sen sijaan
vara villig –t –a olla halukas
gifta II sig med ngn mennä naimisiin jkn kanssa
hålla fast vid sin berättelse pitää kiinni kerotmuksestaan
förhöra II kuulustella
på nytt uudelleen
hävda I väittää
fortfarande edelleen, jatkuvasti
sann , sant –na tosi
därefter sen jälkeen
kalla I in kutsua sisään
möjlig –t –a mahdollinen
nog kyllä
påminna II muistuttaa
svära IV (o – u) vannoa
tala sanning puhua totta
lova I luvata
ta på sig skulden ottaa syy niskoilleen
ge sin dom antaa tuomionsa
neka I kieltää
en anklagelse 3 syytös
enligt mukaan, perusteella
giftermålsbalken naimakaari
ett kapitel 5 luku
hor –et huoruus