LIKT OCH OLIKT I FINLAND OCH SVERIGE


Då vi tänker på Finland och Sverige är det vanligt att vi i första hand tänker på skillnader mellan de två länderna. I det här sammanhanget skall vi svänga på frågan och i stället fokusera på vilka likheter Sverige och Finland uppvisar. Vi kan börja med ett par exempel. Om vi reser norrut längs den finska västkusten och korsar gränsen till Sverige kommer vi in i det svenska landskapet Norrbotten. Vi kan notera att vägskyltarnas språk blir svenska i stället för finska, men i övrigt är skillnaderna få. Landskapet ser likadant ut, likaså bondgårdarna och höladorna. Resultatet är det samma om man jämför fotografier av medeltida gråstenskyrkor som ligger i Finland respektive Sverige. Utgående från en enskild bild kan det vara omöjligt att avgöra om kyrkan är belägen i trakterna kring Stockholm eller i Finlands södra eller västra delar.

De många likheterna mellan Finland och Sverige förklaras av att det som i dag är två olika länder i omkring sjuhundra år bildade ett rike. Om man beaktar att Finland var en del av det ryska riket i 108 års tid (1809–1917) och idag har varit en självständig stat i 90 år (1917–), inser man att den svenska tiden i Finlands historia sträcker sig över en långt längre period än den ryska tiden och självständigheten tillsammans. Då inser man också att man i dagens Finland måste hitta spår av den långa gemensamma historien. Det samma gäller omvänt – även i Sverige måste man hitta spår av den långa gemensamma historien med Finland. Det samhälle och den statliga organisation som från 1100-talet växte fram i Finland var lika med det svenska samhället och den svenska statliga organisationen. Likheterna gällde inte bara kyrkan och religionen, som alltid har intagit en central roll i folkets liv, utan även den lokala administrationen, skolväsendet och rättsväsendet. I själva verket bygger dagens lagböcker i såväl Sverige som Finland på en gemensam grund, 1734 års lag. Genom successiva förändringar har innehållet i lagarna under seklernas lopp förändrats, men varken i Sverige eller i Finland har någon fullständig lagrevision gjorts efter 1734. Detta innebär att lagarna i de två länderna har stora likheter. Finlands och Sveriges gemensamma historia avspeglas också i många ord och termer som har med samhällets organisation att göra. Även om de svenska och finska språken har olika ursprung och tillhör olika språkfamiljer, är det ingen tillfällighet att torparen på finska heter torppari och frälsemannen rälssimies.

Året 1809 blev på många sätt en brytpunkt, inledningen på en ny fas i Finlands historia. Under den ryska tiden byggde man steg för steg upp en grund för en finsk stat och en finsk kultur. Grunden byggdes ändå inte upp från intet. Tvärtom baserade man det nya på arvet från den svenska tiden. Under 1810-talet upplevde man i Finland en nationell väckelse och unga studenter i Åbo började kräva en höjd status för det finska språket. De som förespråkade en förbättring av finskans ställning talade dock ofta själva svenska som modersmål och skrev på svenska. I sina tankar influerades och stöddes de av studenter i Sverige, särskilt i Uppsala där många av de första finskhetsmännen studerade. År 1817 skildes den finska kyrkan från den svenska och Finland fick en egen ärkebiskop. Också den finska kyrkan utgick dock i grunden från den svenska kyrkan. Den gemensamma lutherska tron är en faktor som förenar folk på båda sidor av Bottenviken. Religionen påverkar starkt människans syn på världen, hennes mentalitet och hennes värderingar. Trots att kyrkans roll i dagens samhälle har blivit svagare och mer osynlig påverkar den gemensamma religiösa bakgrunden fortfarande vårt sätt att tänka. Människor i de nordiska länderna, i Estland och Lettland och i de norra delarna av Tyskland har ofta liknande värderingar vad gäller till exempel familjeliv och arbetsmoral. Man kan urskilja en mental avgränsning mot andra delar av Europa, där den ortodoxa eller den katolska tron historiskt har varit rådande.

Även om året 1809 på den statliga nivån var en brytpunkt i Finlands historia var förändringarna i folks vardagliga liv obetydliga. Den svenske kungen byttes visserligen ut mot den ryske kejsaren, men i övrigt höll man sig i flera årtionden framöver till samma samhällskick som varit rådande under den svenska tiden. Den lokala administrationen fungerade som tidigare och man följde samma lagar och samma skolsystem som före 1809. Det svenska språket fortsatte att vara administrationens och bildningens språk fram till dess att finskan så småningom jämställdes med svenskan. Handeln mellan de sydvästra delarna av Finland och Sverige fortsatte som tidigare, trots att den tidigare inrikeshandeln nu i princip var utrikeshandel. Finska hantverkargesäller begav sig fortfarande på arbetsvandringar till Sverige och studenter från akademin i Åbo fortsatte att studera i Uppsala. När sedan moderniseringen av Finland på allvar kom igång mot slutet av 1800-talet följde reformerna ofta de reformer som tidigare hade genomförts i Sverige. Den långa gemensamma historien – både före och efter 1809 – förklarar varför Finland ännu idag är mera likt Sverige än något annat land i världen. Vi tenderar att notera skillnader framom likheter, men det är lätt att peka på många punkter där likheterna mellan Finland och Sverige är slående. Postlådorna i Finland och Sverige är gula, i Norge och Danmark är de röda. Bilarnas registerplåtar har i Finland och Sverige tre bokstäver och tre siffror, i Norge och Danmark har de två bokstäver och fem siffror. Hastighetsskyltarna i Finland och Sverige är röd-gula, i Norge och Danmark är de röd-vita. Vigselringen bärs i Finland och Sverige på vänster hand, i Norge och Danmark på höger hand. Att förteckningen över denna typ av överensstämmelser mellan Finland och Sverige kunde göras ännu längre är ingen slump, utan har sin logiska förklaring i den långa gemensamma historien.
Johanna Wassholm
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

vanlig –t –a tavallinen
i första hand ensi sijassa
en skillnad 3 ero
mellan välissä, välillä
ett sammanhang yhteys
svänga II kääntää, muuttaa
i stället sen sijaan
fokusera I ottaa huomion kohteeksi
en likhet 3 samanlaisuus
uppvisa I näyttää, osoittaa, olla ominaista jllk
börja I alkaa
ett par muutama
ett exempel 5 esimerkki
resa II matkustaa
norrut pohjoiseen päin
längs pitkin
västkust –en länsirannikko
korsa I kulkea yli, ylittää
en gräns 3 raja
ett landskap 5 maakunta
Norrbotten Norrbotten
notera I huomata, panna merkille
en vägskylt 2 tienviitta
ett språk 5 kieli
i stället för ngt jnk sijaan, asemasta
i övrigt muuten
få, färre harva, harvempi
se –r, såg, sett ut näyttää jltk
likaså samoin
en bondgård 2 maatalo
en hölada 1 heinälato
ett resultat 5 tulos
jämföra II verrata
ett fotografi –et, -er valokuva
medeltida keskiaikainen
en gråstenskyrka 1 harmaakivikirkko
i Finland respektive Sverige Suomessa tai Ruotsissa
utgående från en bild kuvan perusteella
enskil/d –t –da yksittäinen
omöjlig –t –a mahdoton
avgöra, -gör, -gjorde, -gjort ratkaista
vara beläg/en –et –na olla, sijaita
en trakt 3 seutu
kring ympärillä
södra - etelä-
västra - länsi-
en del 2 osa
förklaras I av ngt selittyä jllk
bilda I muodostaa
omkring suunnilleen, noin
ett rike valtakunta
beakta I ottaa huomioon
rysk –t –a venäläinen
självständin –t –a itsenäinen
en stat 3 valtio
inse –r, -såg, -sett oivaltaa, käsittää
sträcka II sig ulottua
en långt längre period paljon pitempi ajanjakso
tillsammans yhdessä, yhteensä
hitta I löytää
ett spår 5 jälki
gemensam – t –ma yhteinen
ett samhälle 4 yhteiskunta
gälla II tässä: päteä
omvänt kääntäen, päinvastoin
även myös
en statlig organisation 3 valtion rakenne
gälla II tässä: koskea
en kyrka 1 kirkko
religion –en –er uskonto
inta –r, tog, tagit vallata, ottaa paikka
en central roll keskeinen osa
ett folk 5 kansa, ihmiset
ett liv 5 elämä
utan vaan
den lokala administrationen paikallishallinto
skolväsen, -väsendet koululaitos
rättsväsen, -väsendet oikeuslaitos
i själva verket itse asiassa
bygga II på ngt rakentua, perustua jllk
en lagbok –en, -böcker –na lakikirja
såväl – som sekä – että
en grund 3 pohja, perusta
successiv –t –a vähittäinen, asteittainen
genom förändringar muutosten kautta
ett innehåll 5 sisältö
en lag 2 laki
under seklernas lopp vuosisatojen kuluessa
förändras I muuttua
varken – eller ei – eikä
fullständig –t –a täydellinen
en lagrevision 3 lainsäädännön uudistus
innebära IV (a – u) merkitä, tarkoittaa
avspeglas I kuvastua, heijastua
ett ord 5 sana
en term 3 termi, ammattikäsite, oppisana
ha med ngt att göra olla tekemisissä jnk kanssa
ett ursprung 5 alkuperä
tillhöra II ngt kuulua jhk
en språkfamilj 3 kieliperhe
en tillfällighet 3 sattuma
på många sätt monella tapaa
en brytpunkt 3 taitekohta
en inledning 2 alku
en fas 3 kausi, vaihe
steg för steg askel askeleelta
bygga II upp pystyttää
från intet tyhjästä
tvärtom päinvastoin
basera I på ngt perustaa jllk
ett arv 5 perintö
uppleva II kokea, elää
nationell –t –a kansallinen
enväckelse 3 herääminen
en student 3 ylioppilas
kräva II vaatia
en höjd status korotettu status, arvostus
förespråka I puhua jnk puolesta
en förbättring 2 parannus
en ställning 2 asema
dock kuitenkin
ett modersmål 5 äidinkieli
skriva –er, skrev, skrivit kirjoittaa
en tanke 2 ajatus
influera I vaikuttaa
stöda II tukea
särskilt erityisesti
där tässä: jossa (sivulause)
en finskhetsman –nen, -män –nen suomalaisuusmies studera I opiskella
skiljas II från ngn erota jstk
en ärkebiskop 2 arkkipiispa
utgå –r, -gick, -gått från ngt alkaa, olla peräisin
i grunden pohjimmiltaan
den lutherska tron luterilainen usko
en faktor 3 tekijä, vaikutin
förena I yhdistää
Bottenviken Perämeri
Bottniska viken Pohjanlahti
påverka I vaikuttaa
starkt voimakkaasti, vahvasti
en syn 3 på ngt näkemys, käsitys jstk
värld –en maailma
en mentalitet 3 mielenlaatu, mentaliteetti
en värdering 2 arvostus
trots att siitä huolimatta että
svag –t –a heikko
osynlig –t a näkymätön
religiös –t –a uskonnollinen
en bakgrund 3 tausta
fortfarande edelleen, jatkuvasti
vårt sätt att tänka tapamme ajatella
de nordiska länderna pohjoismaat
Estland Viro
Lettland Latvia
Tyskland Saksa
ett familjeliv 5 perhe-elämä
till exempel esimerkiksi
arbetsmoral –en työmoraali
urskilja Ii erottaa, havaita
en mental avgränsning 2 henkinen rajaus
ortodox ortodoksinen
katolsk –t –a katolinen
en tro –n usko
vara rådande olla vallitseva
även om vaikkakin
på den statliga nivån valtion tasolla
vardaglig –t –a arkipäiväinen
obetydlig –t –a merkityksetön
byta II ut mot ngn vaihtaa jhk
visserligen tosin
en kejsare 5 keisari
i övrigt muuten
hålla IV (ö – å) sig till ngt pysytellä, turvautua
i flera årtionden useiden vuosikymmenten ajan
framöver eteenpäin
ett samhällsskick 5 yhteiskuntajärjestys
fungera I toimia
som tidigare kuten aikaisemminkin
följa II seurata, noudattaa
före ennen
fortsätta –er, -satte, -satt jatkaa
bildning -en 2 sivistys
fram till dess siihen saakka kunnes
så småningom vähitellen
jämställa II rinnastaa, pitää tasaveroisena
handel –n kauppa, kaupankäynti
de sydvästra delarna lounaisosat
sydöstra kaakkois
inrikeshandel –n kotimaankauppa
i princip periaatteessa
utrikeshandel –n ulkomaankauppa
en hantverkargesäll 3 käsityöläiskisälli?
bege –r, -gav, -gett/ -givit lähteä
en arbetsvandring 2 kisällinvaellus
på allvar tosissaan
komma igång päästä käyntiin, alkaa
en reform 3 uudistus
genomföra II toteuttaa
tendera I olla taipuvainen
notera I huomioida
peka I på ngt osoittaa jtk
en punkt 3 kohta, piste
slående silmiinpistävä, hätkähdyttävä
en bokstav 3 kirjain
en siffra 1 numero
en hastighetsskylt 2 nopeusrajoituskyltti (liikennemerkki)
en vigselring 2 vihkisormus
en förteckning 2 luettelo
en överensstämmelse 3 yhdenmukaisuus, samanlaisuus
en slump 2 sattuma