STUDIER VID KUNGLIGA AKADEMIN I ÅBO


Den 28 augusti år 1648 anlände en ung man vid namn Peder Månsson med båt från Stockholm till Åbo. Han inkvarterade sig hos köpmannen Thomas Baxter på Aningaisgatan, på den sida av Aura å som då kallades stadens ”lilla sida”. Peder Månsson hade gått i skola i Karlstad i Värmland och kom för att studera vidare vid den akademi som år 1640 hade grundats i staden. Vid tidpunkten för grundandet var Åbo akademi det tredje äldsta universitetet i det svenska riket efter universiteten i Uppsala och Dorpat (i dag Tartu) i Estland. Studenter från alla delar av det svenska riket, såväl finskspråkiga som svenskspråkiga, sökte sig till staden för att studera. Som ett tecken på att han hade gått den lärda vägen tog Peder Månsson efter tidens sed ett latinskt namn och kallade sig Petrus Gyllenius.

Liksom man i dag ser grupper av studenter i sina färggranna overaller vandra omkring på gatorna i Åbo utgjorde akademins studenter också på 1600-talet ett synligt inslag i stadsbilden. Inslaget av studenter var inte enbart positivt – det hände även att de störde stadens övriga invånare med sitt uppförande. Det var inte ovanligt att det uppstod slagsmål mellan studenterna och andra grupper av ungdomar i staden, särskilt hantverkarnas gesäller och lärlingar. Därtill klagade borgarna över att studenterna störde lugnet på stadens gator med sina skrålande dryckeslag, överfall av människor, dunkande på portar och krossande av fönster. Akademins egna nattvakter som patrullerade gatorna fick ibland fånga upp de värsta bråkmakarna och placera dem i karcern, akademins egen förvaringsplats för studenter som uppfört sig dåligt.

De flesta studenter koncentrerade sig ändå mer på själva studierna än på bråk, så även Petrus Gyllenius. Däremot fördröjdes hans studier av den skrala ekonomin, som genom historien har präglat studentlivet. Många studenter var tvungna att finansiera sina studier genom att arbeta vid sidan om, och ett vanligt sätt att skaffa sig tilläggsinkomster var att fungera som hemlärare för barnen i stadens borgarfamiljer. Långt in på 1800-talet var det vanligt att barn i mer förmögna familjer undervisades i hemmet i stället för att gå i skola. Petrus Gyllenius gjorde sig känd som en begåvad student och fick snart anställning som hemlärare för borgmästaren Johannes Purmerus tre söner. Därmed flyttade han också in hos borgmästarfamiljen. Eftersom inga studentbostäder fanns på 1600-talet hyrde studenter som inte hade släktingar i Åbo in sig hos någon av stadens borgare. För den som blev hemlärare betalades lönen i regel som fritt husrum och fri kost i familjens hem.
 
För att lyssna på professorernas föreläsningar begav sig Petrus Gyllenius till det gamla akademihuset som var inbyggt i den mur som ännu på 1600-talet omgav domkyrkan på bara några tiotals meters avstånd. Hur nära domkyrkan det gamla medeltida Åbo låg kan man se då man i dag står på gatan mellan domkyrkan och det nya akademihuset. I den låga sluttningen mot domkyrkan kan man se en stenplatta med en inskrift som visar den exakta plats där det gamla akademihuset låg. Eftersom klockor på 1600-talet var både dyra och ovanliga, följde stadens liv domkyrkans klockor. Studenter som skulle gå på föreläsning gav sig iväg då klockorna slog jämna timmar och hade femton minuter på sig att ta sig till akademihuset. Denna tradition är förklaringen till den ”akademiska kvart” som ännu följs vid Åbos två universitet och som innebär att föreläsningarna i praktiken börjar t.ex. klockan 12.15 då det i programmet står 12.

Professorerna höll sina föreläsningar på latin. Latinet var det språk som alla som ville studera vid ett universitet måste lära sig och det var universitetets officiella språk ända fram till 1852. Den som kunde tala latin kunde på 1600-talet kommunicera med andra lärda från hela Europa, på lite motsvarande sätt som man i dag klarar sig ganska långt på engelska. Först mot slutet av 1700-talet blev det vanligt att professorerna föreläste också på svenska, det språk som de flesta studenter till vardags talade sinsemellan även om många också hade finska som hemspråk.

För dagens studenter som är vana vid att sitta i uppvärmda föreläsningssalar skulle auditorierna i det gamla akademihuset ha varit en annorlunda upplevelse. Eftersom salarna var ouppvärmda blev det på vintern ibland så kallt att det var svårt för studenterna att göra anteckningar då deras fingrar var stela av köld. Särskilt fattiga studenter som inte hade råd med varma vinterkläder var ofta tvungna att helt enkelt utebli från föreläsningarna. Professorerna klagade dessutom över att de ibland inte kunde göra sin röst hörd för allt oljud som förorsakades av de rörelser studenterna gjorde för att avvärja kölden. Förutom offentliga föreläsningar i akademihuset höll professorerna avgiftsbelagda lektioner, s.k. kollegier, i sina privata hem.

Petrus Gyllenius studerade i Åbo i närmare tio års tid, varav en stor del gick åt till arbetet i borgmästarfamiljen och till annan privatundervisning. År 1658 kunde han dock slutligen som utexaminerad magister från den Kungliga akademin i Åbo återvända till sina hemtrakter i Värmland där han blev präst. Sina studieår i Åbo, i den östra halvan av det svenska riket, ihågkom han under resten av livet som en glad tid. Trots att studiespråket i Åbo hade varit svenska och latin hade Gyllenius under sina år i Åbo också lärt sig lite finska. Kunskaperna i finska kunde han senare dra nytta av hemma i Värmland där han under 1660-talet ibland predikade för de finnar som bodde i de s.k. finnbygderna i det svenska rikets västligaste regioner.

Johanna Wassholm
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

kunglig, -t, -a kuninkaallinen
en akademi akatemia
anlända II saapua
inkvartera I sig majoittua
en köpman, –nen, -män, -nen kauppias
på den sida sillä puolella
studera I vidare jatkaa opintoja
grunda I perustaa
hade grundats oli perustettu
grundande, -t perustaminen
vid tidpunkten för g. p:n aikoihin
ett universitet 5 yliopisto
ett rike 4 valtakunta
såväl-som sekä-että
söka II sig till hakeutua jhkn
ett tecken 5 merkki, osoitus
som tecken på merkkinä
gå den lärda vägen lähteä opin tielle
en sed 3 tapa, tottumus
efter tidens sed ajan tavan mukaan
kalla I sig kutsua itseään
liksom kuten
färggrann, -t, -a värikäs, kirjava
en overall 3 haalari, suojapuku
vandra I omkring på gatorna kulkea pitkin katuja
utgöra IV olla, muodostaa
synlig, -t, -a näkyvä
ett inslag 5 piirre, panos
en stadsbild 3 kaupunkikuva
inte enbart ei ainoastaan
även jopa
störa II häiritä
övrig, -t, -a muu, jäljellä oleva
en invånare 5 asukas
ett uppförande 4 käytös
ovanlig, -t, -a epätavallinen
uppstå IV (o-å) syntyä, viritä
ett slagsmål 5 tappelu
mellan välillä, välille
särskilt erityisesti
en hantverkare 5 käsityöläinen
en gesäll 3 kisälli
en lärling 2 oppipoika
därtill sen lisäksi
klaga I över ngt valittaa jstk
en borgare 5 porvari
lugn, -et rauha
skrålande, -t metelöinti
ett dryckeslag 5 juomaseurue
ett överfall 5 hyökkäys
dunkande, -t hakkaaminen
krossande, -t murskaaminen
ett fönster 5 ikkuna
en nattvakt 3 yövartija
patrullera I partioida
fånga I upp vangita, napata kiinni
ond, värre, värst paha,pahempi, pahin
en bråkmakare 5 rähinöitsijä
en karcer, -n karsseri
en uppbevaringsplats 3 säilytyspaikka
uppföra II sig käyttäytyä
koncentrera I sig på keskittyä jhk
ändå kuitenkin
själv, -t, -a itse
ett bråk 5 riita, melu
även myös
däremot sitä vastoin
fördröja II viivyttää
fördröjas II viivästyä
skral, -t, -a huono, niukka
ekonomi, -n talous
genom historien kautta aikojen
prägla I leimata
vara tvungen olla pakoitettu
finansiera I rahoittaa
genom att arbeta työskentelemällä
vid sidan om ngt jkn ohessa
vanlig, -t, -a tavallinen
ett sätt 5 tapa
skaffa I sig hankkia itselleen
tilläggsinkomst 3 lisätulo
fungera I toimia
en hemlärare 5 kotiopettaja
en borgarfamilj 3 porvarisperhe
långt in på 1800-talet pitkälle 1800-luvulle
förmögen, -et, -na varakas
undervisa I opettaa
i stället för ngt jonkun sijaan
göra sig känd tulla tunnetuksi
begåvad, -at, -ade lahjakas
en anställning 2 työ(suhde), toimi
därmed siten, sillä tavalla
flytta I muuttaa
en studentbostad 3* opiskelija-asunto
hyra in sig päästä vuokralle
en släkting 2 sukulainen
betala I maksaa
en lön 3 palkka
i regel yleensä, tavallisesti
ett husrum asunto, majapaikka
fri, -tt, -a vapaa
kost, -en ravinto
lyssna I på kuunnella
en föreläsning 2 luento
bege IV sig till lähteä
akademihuset akatemiantalo
inbygg/d, -t, -da kiinteä, yhdysrakenteinen; sisäinen
en mur 2 muuri
var inbyggt i den mur oli rakennettu siihen muuriin
omge IV ympäröidä
en domkyrka 1 tuomiokirkko
tiotals kymmeniä
ett avstånd 5 välimatka
bara några tiotals meters vain muutamien kymmenien metrien
nära lähellä
medeltida keskiaikainen
låg, -t, -a matala
en sluttning 2 rinne
en stenplatta 1 kivilaatta
en inskrift 3 kaiverrus
visa I näyttää
där jossa
dyr, -t, -a kallis
följa II seurata
ge sig i väg lähteä
slå IV (o-a) lyödä
jämn, -t, -a tasainen
slå jämna timmar lyödä tasatunnit
en förklaring 2 selitys
innebära IV (a-u) merkitä
i praktiken käytännössä
står i programmet ohjelmassa lukee
en professor 3 professori
hålla IV (ö-å) pitää
på latin latinaksi
ett språk 5 kieli
officiell, -t, -a virallinen
ända fram till aina jhk saakka
kommunicera I kommunikoida
en lärd, de lärda oppinut, oppineet
på motsvarande sätt vastaavalla tavalla
klara I sig selviytyä
ganska långt aika pitkälle
först vasta; ensin
mot slutet av ngt jkn loppupuolella
föreläsa II luennoida
de flesta useimmat
till vardags arkisin
sinsemellan keskenään
även om vaikkakin
som hemspråk kotikielenä
dagens tämän päivän
vara van, -t, -a vid ngt olla tottunut jhk
uppvärm/d, -t, -da lämmitetty
en föreläsningssal luentosali
ett auditorium 3 auditorio
annorlunda toisenlainen
en upplevelse 3 elämys
ouppvärmd lämmittämätön
ibland joskus,toisinaan
svår, -t, -a vaikea
en anteckning 2 muistiinpano
ett fing/er, -ret, -rar sormi
stel, -t, -a jäykkä
köld, -en pakkanen
särskilt erityisesti
fattig, -t, -a köyhä
ha råd med ngt olla varaa jhk
vinterkläder, -na talvivaatteet
helt enkelt yksinkertaisesti
utebli IV (e-i) jäädä pois, tulematta
en röst 3 ääni
göra sin röst hörd saada äänensä kuuluviin
oljud, -et melu, häly
förorsaka I aiheuttaa
en rörelse 3 liike
avvärja II torjua, estää
förutom paitsi, lisäksi
avgiftsbelag/d, -t, -da maksullinen
privat, -, -a yksityinen
närmare lähes
varav josta, joista
slutligen lopulta
utexaminer/ad, -at, -ade valmistunut e
n magister 2 maisteri
återvända II palata
en hemtrakt 3 kotiseutu
en präst 3 pappi
ett studieår 5 opiskeluvuosi
den östra rikshalvan itäinen osa valtakuntaa
ihågkomma IV muistaa
under resten av livet loppuelämän
trots att siitä huolimatta että
kunskaperna i finska suomen kielen taito
dra IV (o-a) nytta av hyötyä
predika I saarnata
s.k. så kall/ad, -at, -ade n.k. niin kutsuttu
en finnbygd 3 suomalaisseutu
västlig, -t, -a läntinen
en region 3 seutu