VEM STYRDE I ÅBO UNDER MEDELTIDEN OCH I BÖRJAN AV NYA TIDEN? HUR SÅG RÄTTSVÄSENDET UT?

Den 9 december 1635 har rådstugurätten i Åbo samlats i rådhuset vid Stortorget. Där anklagar Jacob Mattsson Skräddare Hans Kortsson och hans hustru för att ha misshandlat och förolämpat Jacobs hustru. Dessutom är Jacob och Hans osams om ett arv, och Jacob påstår att Hans betett sig som en rövare. Hans lovar att lämna in en skriftlig förklaring nästa rådstugudag. Jacob Pulka, Mårten Kvartermästare och Matts Stadstjänare berättar i sin tur att Hans kallat Jacob skälm. Hans vägrar att ta tillbaka skymfordet trots att han uppmanas. Rätten avkunnar sin dom. Arvet skall delas jämnt mellan Hans och Jacob. Vad skymforden beträffar döms Hans, eftersom han överträtt rättens påbud att inte förolämpa sin svåger Jacob, till 40 marks böter. Dessutom döms både Hans och Jacob till 6 mark i böter för att de förolämpat varandra.

Det här är bara ett exempel på hur ett mål kunde behandlas i rådstugurätten i Åbo på 1600-talet. Fallet visar hur viktigt det var för människorna att behålla sin heder. Låt oss också titta närmare på vem det var som dömde Hans och Jacob till böter, alltså rådstugurätten. Redan på medeltiden var det rådet och borgmästarna som styrde i Åbo. På grund av att det finns så litet material bevarat vet man väldigt litet om hur arbetet gick till. I stadslagen stod det att rådet skulle sammanträda tre gånger i veckan, men så ofta träffades man antagligen inte. Borgmästarna och rådmännen skötte både förvaltningen och rättsväsendet, trots att de inte hade någon juridisk utbildning. Antagligen spelade tyskar en viktig roll i förvaltningen i Åbo, precis som i alla städer i det svenska riket. I Magnus Erikssons stadslag från år 1367 stod det att hälften av stadens borgmästare och rådmän skulle vara inhemska och hälften tyskar. Vid mitten av 1400-talet började det tyska inflytandet minska, och fr.o.m. 1470-talet fanns det antagligen inga tyska borgmästare och rådmän i Åbo.

Då det var dags för rådet att samlas gick stadstjänarna ut med bud till rådmännen. Vid mötena deltog också stadsfogden och skrivaren. Skrivaren måste förstås kunna läsa och skriva. Han fick inte vara utlänning, och han måste skriva protokollen på svenska. I rådet satt också två kämnerer som hade i uppgift att samla in olika avgifter. Stadstjänarna utförde olika slag av uppgifter, bl.a. meddelade de invånarna i staden ifall de måste infinna sig i rätten. I rätten behandlades ofta skymford, skulder, stölder och slagsmål och arvstvister. Det allra vanligaste straffet var böter. Några egentliga fängelsestraff fanns inte, men den anklagade kunde ibland ändå förvaras i rådhuset eller i fängelsekammaren på slottet. Om den dömde var missnöjd med sin dom kunde han vända sig till kungen.

Under 1600-talet började man kalla rådet magistrat då det skötte förvaltningsfrågor och rådstugurätt då det fungerade som domstol. I rådstugurätten behandlades tvister och brott av olika slag. På 1620-talet samlades rätten ganska sällan, men från 1630-talet och framåt samlades den mer än 100 gånger om året. Sammanträdena började kl. 8 på morgonen, och då ringde man i kyrkklockorna. Precis som tidigare var de vanligaste brotten stölder, slagsmål o.s.v. Dråp och mord var mycket ovanliga. Barnadråp var vanligare, och den skyldiga straffades hårt. Man delade också ut hårda straff för t.ex. äktenskapsbrott.
 
Under 1600-talet skedde det några viktiga förändringar i rättsväsendet. År 1623 grundades hovrätten i Åbo som var den första hovrätten i den östra rikshalvan och på 1630-talet delades borgmästarna och rådet in i kollegier som skötte olika områden. I den svenska rikshalvan fanns sedan år 1614 redan en hovrätt, Svea hovrätt. Invånarna i Finland hade emellertid alldeles för lång väg till Svea hovrätt och resorna var dyra. Därför beslutade kungen att grunda en hovrätt också i Finland.

Konflikten mellan Jacob Mattsson och Hans Kortsson var på många sätt typisk för sin tid. Eftersom hedern var så viktig var det många som klagade i rätten över att de blivit förolämpade. Dömdes man för att ha okvädat någon måste man ofta betala höga böter. Det var också rätt så vanligt att ärekränkningarna skedde i samband med slagsmål. Den 2 maj 1638 beklagade sig kämnären Gottfrid Rosskamp över rådmannen Robert Ranckens gatubodsdräng Wilhelm. Borgmästaren hade befallt Gottfrid att ta itu med Wilhelm för att han ställde till med bråk på stadskällaren (på stadskällaren kunde Åboborna träffas och dricka t.ex. vin, mjöd eller utländskt öl). Wilhelm hade då kallat honom tjuv och skälm. Då Wilhelm förts till fängelset hade han kastat ett brinnande ljus efter Gottfrid. Ljuset träffade istället en kvinna mitt mellan ögonen. Wilhelm svarade att Gottfrid först hade kallat honom skälm och horunge, vilket Gottfrid förnekade. Robert Rancken förklarade att han inte längre ville ha honom i sin tjänst. Hur det sist och slutligen gick är inte känt.

Jennica Thylin
Redigeringsdatum 14.1.2008

 

Ordlista

(Ladda ner i PDF-format)

rådstugurätt, -en raastuvanoikeus
anklaga I syyttää
en skräddare 5b räätäli
misshandla I pahoinpidellä
förolämpa I loukata
vara IV osams om ngt olla riidoissa jstkn ett arv 5 perintö
påstå IV (o-å) väittää
bete II sig käyttäytyä
en rövare 5b ryöväri
i sin tur vuorostaan
skälm kelmi
vägra I kieltäytyä
ett skymford 5 loukkaus
uppmana I kehottaa
avkunna I julistaa
en dom 2 tuomio
vad xx beträffar mitä tulee xx
överträda II rikkoa (lakia)
ett påbud 5 kielto
en svåger 2 lanko
ett mål 5 oikeusjuttu
behålla IV (ö-å) säilyttää
heder, -n kunnia
bevara I säilyttää
sammanträda II kokoontua
antagligen luultavasti
sköta II hoitaa
förvaltning, -en hallinto
rättsväsende, -t oikeuslaitos
inflytande, -t vaikutus, valta-asema
en fogde 2 vouti
ett protokoll 5 pöytäkirja
en kämner 3 Medlem av kämnersrätten.
en avgift 3 maksu
utföra II suorittaa
meddela I ilmoittaa
infinna IV (a-u) sig någonstans olla läsnä jossakin
behandla I käsitellä
en skuld 3 velka
en stöld 3 varkaus
ett slagsmål 5 tappelu
en arvstvist 3 perintöriita
ett straff 5 rangaistus
böter sakot
ett fängelse, -t, -r, -rna vankila
den anklagade syytetty
förvara I säilyttää
den dömde tuomittu
vända II sig kääntyä
ett dråp 5 tappo
ett mord 5 murha
ett barnadråp 5 lapsen tappo
ett äktenskapsbrott 5 aviorikos
ett område 4 alue
en ärekränkning 2 kunnianloukkaus
ske II tapahtua
i samband med jnkn yhteydessä
befalla IV (ö-a) käskeä
ta IV (o-a) itu med ngn ottaa joku käsiteltäväkseen
bråk 5 riita
mjöd, -et sima
en tjuv 2 varas
föra II viedä
en horunge 2 huoranpenikka
förneka I kieltää
förklara I selittää
tjänst 3 palvelus
sist och slutligen loppujen lopuksi
en mördare 5a murhaaja
före detta ex-, entinen
backhoppning, -en mäkihyppy
en stjärna 1 tähti
ha IV gemensamt olla yhteistä
en våldsman 5 (män, -nen) väkivaltainen mies
ett brott 5 rikos
skilja II sig åt erota
en grad 3 aste
våld, -et väkivalta
sitta IV (a-u) fängslad istua vangittuna
ett fängelse 3 vankila
grov, -t, -a karkea
en brottsling 2 rikollinen
avtjäna I kärsiä
ett straff 5 rangaistus
sträng, -t, -a ankara
livstids elinikäinen
en gärningsman 5 (män, -nen) tekijä
ett dråp 5 tappo
en förbrytare 5a rikollinen
döma II tuomita
böter, -na sakko
villkorlig, -t, -a ehdollinen
samhällstjänst yhteiskuntapalvelus
en handling 2 teko
rycka II på axlarna kohottaa hartioitaan
resultera I i olla seurauksena
mil/d, -t, -da lievä
ett århundrade 4 vuosisata
allvarlig, -t, -a vakava
död, -en kuolema
våldsgärning 2 väkivallanteko
utomäktenskaplig avioliiton ulkopuolinen
en förbindelse 3 yhteys
tidelag eläimiin sekaantuminen
umgänge, -t kanssakäynti
barnamord 5 lapsenmurha
häxeri, -et noituus
kroppsstraff 5 ruumiillinen rangaistus
fattig, -t, -a köyhä
en uppgift 3 tehtävä
ett halsjärn kaularauta
medan kun taas
låg – lägre – lägst matala
en borgare 5a porvari
gatlopp, -et kujanjuoksu
byta II (ut mot) vaihtaa
ett spöstraff 5 ruoskarangaistus
motsvara I vastata
ungefär noin
ett slag 5 lyönti
ett spö 5 ruoska
en spöare 5a ruoskija
en bödel 2 pyöveli
avlöna I palkata
verkställa II toimeenpanna
en dom 2 tuomio
ett yrke 4 ammatti
gå IV (i-å) i arv kulkea perintönä
sköta II hoitaa
renhållning, -en puhtaanapito
kastrera I kastroida
avliva I lopettaa
samt sekä
fånga I vangita
förrymd, -t, -a karannut
ett svin 5 sika
i ersättning korvauksena
följande seuraava
en gång 2 kerta
behålla IV (ö-å) pitää
inkomst 3 tulo
utgöra IV (o-o) tehdä, muodostaa
en lön 3 palkka
avskydd, -tt, -a vihattu
en stupstock 2 pölkky
stjäla IV (a-u) varastaa
en ko 3 lehmä
avrättningsplats 3 teloituspaikka
vara i bruk olla käytössä
bosättning, -en asutus
besluta I päättää
flytta I muuttaa
galg, -en hirsipuu, hirsi
en stadsbo 3 kaupunkilainen
anse IV (å-e) olla jotain mieltä
emellertid kuitenkin
förfula I rumentaa
en stadsbild 3 kaupunkikuva
varvid jolloin
använ/d, -t, -da käytetty
ett ställe 4 paikka
ett rådhus raatihuone
ske III tapahtua
placera I sijoittaa
en påle 2 paalu
på vardera sidan molemmilla puolilla
sätta IV (a-a) upp laittaa ylös
ett huvud 5 pää
respektive tässä: sekä
ett offer 5 uhri
höger oikea
en hand 3 käsi
enbart vain
utan vaan
tjänstedistrikt, -en virkapiiri
vara IV (a-a) verksam olla toiminnassa
omnejd, -en ympäristö
dö IV (o-ö) kuolla
begrava I haudata
vanligtvis tavallisesti
begravningsplats 3 hautausmaa
ett lik 5 ruumis
en likdel 2 ruumiin osa
i hörnet av jonkin kulmauksessa
segelduk, -en purjekangas
en tomt 3 tontti
grunda I perustaa
en stadskärna 1 kaupunin ydin
att sätta någon i fängelse jonkun laittaminen vankilaan
ovanlig, -t, -a epätavallinen
en förvaringsplats 3 säilytyspaikka
av någon anledning jostain syystä
anhålla IV (ö-å) pidättää
förvara I säilyttää
bakom lås och bom lukkojen takana
tjuvkällare, -n varaskellari
en tjuv 2 varas
övrig muu
en anhållen pidätetty
en arrestkammare 5a pidätyskamari
ett skäl 5 (till) syy johonkin
häkte, -t häkki, putka
en skuld 3 velka
ha IV till uppgift olla tehtävänä
bevakning, -en valvonta
en fånge 2 vanki
farlig, -t, -a vaarallinen
i järn raudoissa
på slottet linnassa
stå IV (o-å) för sitt uppehälle vastata elatuksestaan
muta I lahjoa
ett förhållande 4 olosuhde, suhde
dömd för stöld tuomittu varkaudesta
en lösdrivare 5a irtolainen
en mördare 5a murhaaja
avtjäna I suorittaa, kärsiä (rangaistus)
böter sakot
delta IV (o-a) osallistua
ett slagsmål 5 tappelu
olaglig, -t, -a laiton
en vara 1 tavara
utan tillstånd ilman lupaa
vistas I oleskella
skydda I suojella
inkvartera I majoittaa
hantera I käsitellä
eld, -en tuli
ovarsam huolimaton
staten 3 valtio
bygga II rakentaa
sända II lähettää
däremot sitä vastoin
byggarbetsplats 3 rakennustyömaa
ett spinnhus kehräämö
sysselsätta IV (a-a) työllistää
spinna IV (a-u) kehrätä
väva II kutoa
fram till johonkin asti