De finländska gymnasierna fick en ny nationell läroplan 2003 och arbetet med att skriva en egen version av läroplanen inleddes i varje gymnasium. Det nya med läroplanen var sex allmänna temaområden som skulle behandlas inom varje skolämne och på så sätt gå som röda trådar genom all undervisning i gymnasiet.
Kurs 3 i det andra inhemska språket svenska (både medellång och lång lärokurs) handlar om Finland ur olika synpunkter, t.ex. som en del av Europa eller i förhållande till det övriga Norden. Det temaområde som enligt läroplanen hör till kurs 3 är ”kulturell identitet och kulturkännedom”. Detta betyder att läraren ska lyfta fram bland annat vårt kulturarv, vår historia och våra gemensamma nordiska värderingar. Läroplanen finns på www.edu.fi.
År 2004 kontaktade svenskläraren Johanna Levola-Lyytinen professor Nils Erik Villstrand vid Åbo Akademi och föreslog samarbete mellan historikerna och svensklärarna. Idén var att några historiker kunde skriva texter om livet i Åbo under den svenska tiden och svensklärarna kunde förse texterna med ordlistor och uppgifter. På det första mötet beslutades att historieforskarna Jennica Thylin, Johanna Wassholm, Maren Jonasson och Åsa Bonn samt professor Villstrand skulle planera texterna och svensklärarna Asta Rauhala och Johanna Levola-Lyytinen skulle skriva ordlistorna och uppgifterna.
Målet med materialet är att lyfta fram den gemensamma historien som Finland och Sverige har och som för närvarande inte hör till de obligatoriska kurserna i ämnet historia i gymnasiet. Genom att veta mera om sin egen historia och bakgrunden till Finlands tvåspråkighet är det lättare för dagens gymnasister att inse varför det är viktigt att kunna svenska och att kunna ta del av det svenska i Finland.
Under märkesåret 2009, då det gått två hundra år sedan riksskilsmässan, är det möjligt att i flera skolämnen arbeta med de här texterna och på så sätt integrera svenskundervisningen med andra ämnen.
Med hjälp av ett stipendium från kommerserådet Otto A. Malms fond möjliggjordes projektet ”Svenskt i Åbo” och Åbotexterna och uppgifterna blev färdiga. När materialet presenterades för svensklärare på en fortbildningsdag våren 05 önskade svensklärarna från annat håll i landet att också de skulle få material om den svenska tiden i Finlands historia.
Svenska kulturfonden och Nordens institut i Finland, Nifin, ville finansiera fortsättningen av projektet som fick det mångtydiga namnet ”Svenska i grevens tid”. Föreningen Suomen ruotsinopettajat - Svensklärarna i Finland blev huvudman för projektet.
Fil.lic. Jennica Thylin, som också skrivit flera av de nya texterna, planerade temana och ledde textproduktionen. Hon ansvarade också för textredigeringen. De nya grevetexterna har skrivits av
Nils Erik Villstrand: professor i nordisk historia vid Åbo Akademi.
Henrika Tandefelt: fil.dr, forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland.
Jessica Parland-von Essen: fil.dr, bibliotekarie vid Svenska litteratursällskapet i Finland.
Johanna Wassholm: fil.dr, forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland.
Maren Jonasson: fil.mag., huvudredaktör och forskare inom projektet Anders Chydenius samlade skrifter.
Jennica Thylin: fil.lic., doktorand i nordisk historia vid Åbo Akademi, forskare vid Svenska litteratursällskapet i Finland.
Fil.mag. Johanna Levola-Lyytinen ledde produktionen av ordlistorna, uppgifterna och hemsidorna www.igrevenstid.fi . Hon fungerade också som koordinator för hela projektet i samarbete med Jennica Thylin. Ordlistorna och uppgifterna till grevetexterna har skrivits av fil.mag. Asta Rauhala och fil.mag. Jaana Suominen.
Kulturhuset.fi skapade sajten som lanserades i januari 2008 med hjälp av nätverket Svenska nu och projektet 1809 – Det nya Finland, det nya Sverige.
Allt som allt finns det 25 olika texter i materialet. Nio av texterna hör till Åbomaterialet och sexton till grevematerialet. En kort beskrivning av de olika texterna hittar du här.
Målet för texterna är att lyfta fram de vanliga människornas liv och öden i Finland som den östra rikshalvan. Det finns två typer av texter: för det första allmänna texter som mera behandlar förändringarna i samhället och ger översikter över längre tidsperioder, större teman (Åbo som en del av stormakten, Åbo i storfurstendömet Finland efter år 1809, Finland – den östra rikshalvan, Likt och olikt i Finland och Sverige). För det andra behandlar texterna olika teman som ofta mycket tydligt anknyter sig till namngivna platser, personer och deras vardag.
Ordlistorna är mycket omfattande och innehåller nästan varje ord i texterna. Det finns också längre förklaringar till vissa termer och uttryck.Uppgifterna består av två huvudtyper: uppgifter som testar att läsaren förstått textinnehållet och uppgifter som uppmuntrar eleverna att leva sig in i människornas liv och att använda språket mera fritt. I materialet finns det inga traditionella språkövningar där själva orden eller strukturen skulle vara i fokus.